Alla tar ju inte ansvar - Barnombudsmannen överlämnar årsrapporten 2021 till regeringen

- Covid-19-pandemin har inneburit stora omställningar och de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen har fått allvarliga konsekvenser för barn på kort och lång sikt, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Det krävs förändringar i författningar och därtill kopplade strategier, riktlinjer och policys för att säkra barns rättigheter under kris och statens ansvar för förverkligandet av barnkonventionen är absolut. Utifrån resultatet av denna rapport lägger vi fram tre förslag till regeringen om hur samhället ska bli bättre på att efterleva barnkonventionen i kris:

Säkerställ barns delaktighet i Sveriges krisberedskap.

1. Inkludera ett barnrättsperspektiv i de författningar, strategier, riktlinjer och policys som är kopplade till Sveriges krisberedskap och totalförsvar.
2. Säkerställ barnanpassad information inför och vid kriser och extraordinära händelser.
3. Säkerställ att offentliga aktörer med särskilt ansvar för krisberedskap och extraordinära händelser gör barn delaktiga.

Säkerställ barns rätt till utbildning under en kris.

1. Tydliggör skolans uppdrag under en kris och tydliggör huvudmännens ansvar.
2. Säkerställ att barn är delaktiga i uppföljningar av pandemins effekter.

Säkerställ barns rätt till hälsa och fritid

1. Utvärdera hur barns fysiska och psykiska hälsa har påverkats av sämre tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter under pandemin.

Förhållanden som boendeort, socioekonomi, ålder, könsidentitet, etnicitet eller funktionsvariation ska inte påverka barns möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda. Beslutsfattare på alla nivåer måste se till att barnets bästa och barnets rätt till delaktighet tillgodoses i tillämpningen av de beslut som fattas.

- Tillgång till information kan ses som det mest basala uttrycket för delaktighet i alla former av beslutsfattande. Här har det brustit under pandemin och det krävs att barn får relevant och kontinuerlig information som är anpassad efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. De barn vi har träffat i arbetet med rapporten vill vara en del i lösningen och ta ansvar för att minska smittspridningen, säger Elisabeth Dahlin.

Om rapporten

Underlaget till rapporten bygger i huvudsak på tre källor: samtal med barn om deras syn på sina rättigheter och hur pandemin har påverkat dem, en enkät till kommuner och regioner om hur barnkonventionen som lag har påverkat deras arbete med barns rättigheter under pandemin, samt en sammanställning av intervjuer för att hitta lärande exempel på hur offentliga aktörer på statlig, regional och kommunal nivå har arbetat med barnkonventionen som lag och deras erfarenheter av arbetet under pandemin. Utgångspunkten för samtalen med barn har varit deras upplevelser av att vara barn under pandemin.

Flera barn beskriver till exempel att de tidigare har haft extralektioner eller läxhjälp i skolan som har tagits bort för att minska smittspridningen. I ett av samtalen med barn i högstadieåldern i en kommun framkommer att kommunens skolor har agerat på olika sätt. En skola menar att det är omöjligt att ge läxhjälp på grund av pandemin, på en annan fortlöper läxhjälpen som vanligt och på en tredje fortsätter den i anpassad form. Många av barnen berättar att de mött den här typen av inkonsekvens och tycker att det är frustrerande.