Årsrapport 2024 överlämnas till regeringen
Barnombudsmannens årsrapport Hur dåligt måste man må egentligen? Samhällets insatser för att främja barns psykiska hälsa överlämnas till regeringen. Allt fler barn uppger att de har psykiska besvär och fler barn söker kontakt med vården för psykisk ohälsa. Behandling med psykofarmaka ökar kraftigt och det är också stor skillnad i förskrivningen mellan regionerna.
Förra året fick knappt 100 000 barn vänta längre på en utredning hos barn- och ungdomspsykiatrin än vårdgarantins trettio dagar. Det är en ökning med nästan 80 procent under de senaste två åren och skillnaderna mellan regionerna är stora. Barn vittnar om lång väntan på hjälp – som i värsta fall uteblir. Konsekvenserna är bland annat försämrad hälsa, skolfrånvaro och suicidförsök.
- Resursstarka föräldrar är ofta avgörande för att barn ska få hjälp, något som barn själva också berättat för oss. Men rätten till bästa möjliga hälsa och likvärdig tillgång till vård tillkommer alla barn. Barn som är i behov av specialistvård måste kunna garanteras det. Vi vill därför se ett remisskrav till barn- och ungdomspsykiatrin i hela landet. Det handlar om att rätt barn ska få rätt vård i rätt tid, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.
Viktig kunskap om barns psykiska ohälsa saknas
Det saknas kunskap om den faktiska förekomsten av psykisk ohälsa bland barn. Barn behöver också själva kunskaper om psykisk hälsa, psykisk ohälsa och vart de kan vända sig för att få hjälp när de mår dåligt.
- Vi vet inte varför barn står i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Förskrivningen av psykofarmaka har också ökat markant de senaste åren och varierar kraftigt mellan regionerna. Det är inte klarlagt vad skillnaderna eller ökningen beror på, fortsätter Elisabeth Dahlin.
Elevhälsa och vård utifrån barns behov
I samtal med Barnombudsmannen har barn själva bland annat lyft att hjälp och stöd inte ges utifrån deras behov. Samtidigt betonar barn att delaktighet är en förutsättning för att vården ska kunna hjälpa dem på rätt sätt. För att främja den psykiska hälsan måste stöd, vård och behandling samordnas med barnet i centrum. Alla barn ska kunna erbjudas viss behandling i skolan. Det krävs en elevhälsa som utgår från barns behov, som kan fånga upp barn tidigt och erbjuda behandling vid lättare psykisk ohälsa.
- Om vi på allvar ska kunna främja barns psykiska hälsa måste vi lyssna på barn själva. Det krävs ett systematiskt arbete där barn ses som självklara experter på sina egna problem. De måste också vara delaktiga i hur lösningarna utformas. Barn efterfrågar till exempel en elevhälsa som finns till för dem och som möter deras behov, avslutar Elisabeth Dahlin.
Barnombudsman Elisabeth Dahlin avslutar sin tjänst torsdagen den 29:e februari. Hon tillträdde 2018 och detta är den sjätte årsrapporten som överlämnas till regeringen under hennes tid som myndighetschef.