Ny dom: Migrationsöverdomstolen återförvisar mål med hänvisning till principen om barnets bästa

Migrationsöverdomstolen (MIÖD) har i ett beslut den 17 februari 2023, med hänvisning till bland annat principen om barnets bästa, funnit att underinstansen migrationsdomstolen inte borde ha avslagit ett barns yrkande om muntlig förhandling. MIÖD undanröjde delar av underinstansens dom och återförvisade målet för ny handläggning.

Mål nr UM 3741-22

Målet gäller ett litet barn som har ansökt om uppehållstillstånd med mera. Migrationsverket avslog ansökan, och beslutet överklagades till migrationsdomstolen. För att styrka de åberopade skyddsskälen, yrkade barnet på muntlig förhandling i migrationsdomstolen och på att närstående personer skulle höras som vittnen. Migrationsdomstolen avslog yrkandet i ett särskilt beslut. Därefter avslog domstolen överklagandet. Bland annat angavs i domen att barnet inte hade gjort sannolikt att det fanns en hotbild i det land hen riskerade att utvisas till.

I sitt beslut redogör MIÖD för artikel 3 (principen om barnets bästa) och artikel 12 (barnets rätt att komma till tals).

Av MIÖD:s bedömning framgår bland annat följande.

Principen om barnets bästa ska iakttas vid alla åtgärder som rör barn. I ett utlänningsärende innebär det att principen ska iakttas vid förfarandets alla olika skeden. Migrationsdomstolen har bedömt att barnet inte har gjort de hotbilder som har förts fram som grund för skyddsbehovet sannolika. Vissa av de uppgifter som anförts rör en hotbild från anhöriga i landet där barnet är medborgare. I den del som gäller barnets relation till sina anhöriga innebär migrationsdomstolens resonemang om varför de åberopade hotbilderna inte är sannolika att domstolen, enligt MIÖD:s uppfattning, har gjort en bedömning av om de uppgifter som barnet har lämnat är tillförlitliga och inte huruvida de är tillräckliga. Den bedömningen är av avgörande betydelse både för frågan om rätten till uppehållstillstånd och statusförklaring samt för frågan om utvisning.

Den omständigheten att barnet är av sådan låg ålder att hen inte själv kan förväntas att muntligen redogöra för omständigheterna som rör de åberopade grunderna för uppehållstillstånd innebär inte att en muntlig förhandling ska anses ha varit obehövlig i migrationsdomstolen. Med hänsyn till principen om barnets bästa är tvärtom utrymmet i många fall särskilt begränsat för att anse att muntlig bevisning som åberopas till stöd för barnets talan är obehövlig. Den framstår inte som klart att muntliga bevisning som barnet har åberopat saknar betydelse för utgången i målet. Migrationsdomstolen borde därför inte ha avslagit barnets yrkande om muntlig förhandling.