Ska Sverige begränsa barns rätt till skydd?

Detta är en debattartikel publicerad i Aftonbladet den 14 september 2020

Läs debattartikeln på Aftonbladet

DEBATT. I morgon presenterar migrationskommittén utredningen ”Den framtida svenska migrationspolitiken”. Syftet med kommittén är att riksdagen ska komma överens om en migrationspolitik som är långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv. Om det som framkommit om kommitténs förslag stämmer är vi oroade för hur barns rättigheter kommer att beaktas i lagstiftning och i praktisk tillämpning.

Den första januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Rättigheterna i konventionen gäller varje barn som befinner sig i Sverige, oavsett om de är medborgare, har uppehållstillstånd, söker asyl eller vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Av artikel 22 i barnkonventionen framgår att alla länder ska göra det som krävs för att säkerställa att ett barn som söker asyl får skydd. Barn som är asylsökande har samma rättigheter som alla andra barn i Sverige.

Sedan den tillfälliga utlänningslagen trädde i kraft den 20 juli 2016 har antalet människor som är på flykt ökat. Vi måste utöka, inte begränsa, sätten för barn på flykt att kunna få skydd säkert och lagligt. En åtgärd är att öka antalet barn som Sverige tar emot som kvotflyktingar, en annan är att säkerställa möjligheterna till familjeåterförening. Barn har enligt barnkonventionen rätt till båda sina föräldrar. Möjligheten till familjeåterförening är idag starkt begränsad och en återgång till reglerna som gällde innan den tillfälliga lagen infördes vore i linje med barnkonventionen.

Alla barn har rätt till utveckling, utbildning och hälsa, dessa rättigheter kränks allvarligt när ett barn tvingas leva i ovisshet om det får stanna kvar i landet eller ej. Permanenta uppehållstillstånd är avgörande för barnets möjlighet att etablera sig och att känna sig trygg i ett nytt land. Det måste införas möjlighet till permanenta uppehållstillstånd för de barn som får stanna i Sverige på grund av olika skyddsskäl.

Dessutom måste barn garanteras en rättssäker asylutredning vilket bland annat kräver att:

• Barnets rätt att komma till tals måste stärkas i lagen och i praktiken.
• En bedömning av barnets bästa måste vara utgångspunkt i alla utredningar.
• Barnrättsperspektivet måste stärkas och asylutredningarna måste vara anpassade till barn.
• Barnspecifika former av förföljelse måste tydliggöras som flyktinggrund.

Vi vill påpeka att i propositionen till den tillfälliga utlänningslagen som nu ska ersättas betonades: ”Flera remissinstanser anser att konsekvenserna för barn inte har analyserats tillräckligt/.../Regeringen avser dock att noga följa konsekvenserna av den tillfälliga lagstiftningen, särskilt för barn och ur ett barnrättsperspektiv.” Vi konstaterar att den utlovade uppföljningen inte skedde innan den tillfälliga lagen förlängdes. Oavsett migrationskommitténs förslag är konsekvensanalysen mycket viktig. Utan att veta vilka konsekvenser den tillfälliga lagen har haft för barn kommer det att bli mycket svårt att ta fram välgrundade förslag i remissförfarandet.

 Lagstiftare, nu krävs att ni tar ert ansvar för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som garanterar varje barn i Sverige deras rättigheter. En migrationspolitik som försvarar mänskliga rättigheter och där det är självklart att barns rättigheter beaktas. Ge barn en möjlighet att känna hopp och en tro på att de har en framtid!

Elisabeth Dahlin, barnombudsman