Försörjningskrav vid anhöriginvandring
Barnombudsmannen yttrar sig med utgångspunkt i uppdraget att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen), som sedan 1 januari 2020, är lag.
Barnombudsmannens samlade synpunkter
Barnombudsmannen avstyrker utskottets samtliga förslag och önskar att i enlighet med vårt remissvar till Migrationskommitténs betänkande, En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54), framföra följande synpunkter.
Utskottets förslag: Undantaget från försörjningskravet vid anhöriginvandring i regeringens förslag till 5 kap. 3 d § UtlL ska inte gälla när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande.
Barnombudsmannen avstyrker utskottets förslag
Barnombudsmannen anser att kravet på försörjning och bostad ska tas bort vid familjeåterförening där barn är inblandade – vare sig barnet är i Sverige eller är den som ska bli återförenad med en förälder i Sverige. Vi anser att detta krav är orimligt och riskerar att få stora konsekvenser för barn som befinner sig på flykt och är i behov av skydd. Familjeåterförening är en av få lagliga och säkra möjligheter att ta sig från krigsdrabbade länder. Att sätta upp ett försörjningskrav gör denna möjlighet än mindre, och ökar risken för att barn försöker ta sig till sina anhöriga i Sverige med illegala, osäkra och farliga metoder. Ett syfte med reglerna, som så väl Migrationskommittén som utskottet framhäver, är att minska belastningen på asylsystemet. Barnombudsmannen vill betona att förslaget istället riskerar att få motsatt effekt.
Vidare menar Barnombudsmannen att kravet på försörjning och bostad drabbar barn vars föräldrar har en bristande förmåga att ordna försörjning, till exempel på grund av trauma, funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Barnombudsmannen anser att förslaget riskerar att strida mot principen om icke-diskriminering enligt artikel 2 i barnkonventionen, som ställer krav på att alla barn i Sverige ska tillförsäkras rättigheterna enligt konventionen utan åtskillnad av något slag, till exempel på grund av barnets eller vårdnadshavarnas ”ställning i övrigt”.
Barnombudsmannen anser att tremånadersgränsen för att slippa försörjningskravet ska tas bort när det gäller barnfamiljer och att dessa alltid ska ha rätt till familjeåterförening, oavsett ekonomisk situation. Detta är också något som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har rekommenderat Sverige.
Utskottets förslag: Undantaget från försörjningskravet när ansökan om uppehållstillstånd ges in inom tre månader från det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd ska gälla även när anknytningspersonen har tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut om vidarebosättning (kvotflyktingar).
Barnombudsmannen avstyrker utskottets förslag.
Barnombudsmannen står fast vid att respiten om tre månader bör räknas från det att kvotflyktingen reser in i Sverige i stället för från det att uppehållstillstånd beviljats. Men likt tidigare remissvar avstyrker vi förslaget i förhållande till barnfamiljer.
Utskottets förslag: Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring ska kunna medges helt eller delvis om det finns synnerliga skäl.
Barnombudsmannen avstyrker utskottets förslag och står bakom regeringens förslag om att anknytningspersonen helt eller delvis kan undantas från kravet på försörjning vid anhöriginvandring om det finns särskilda skäl.
Föredragande i ärendet har varit biträdande avdelningschef Amanda Bertilsdotter Nilsson.
Elisabeth Dahlin
Barnombudsman