Remiss av Promemoria Indragna eller minskade socialförsäkringsförmåner för den som undanhåller sig häktning eller verkställighet av frihetsberövande straff

Barnombudsmannen yttrar sig med utgångspunkt i uppdraget att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

 

Yttrandet avgränsas till följande övergripande synpunkt. 

Barnombudsmannen har i och för sig inte något att invända mot att socialförsäkringsförmåner dras in eller minskas för den som undanhåller sig häktning eller verkställighet av frihetsberövande straff, men anser att konsekvenser för barn borde ha analyserats mer fördjupat i promemorian, med hänvisningar till relevanta rättigheter i barnkonventionen. Det är först efter en sådan analys som det med säkerhet kan sägas att förslagen är i enlighet med principen om barnets bästa och övriga bestämmelser i barnkonventionen. 

 

I promemorian görs en mycket översiktlig bedömning av konsekvenser för barn. Se främst s. 55 där det anges att ”I fråga om en vårdnadshavare, som är häktad eller dömd till frihetsberövande straff, och som håller sig undan verkställighet tillsammans med barnet, får det dock anses vara bättre för barnet om vårdnadshavarens utevaro inte förlängs ytterligare med ekonomiska resurser från socialförsäkringen”, utan att detta utvecklas ytterligare. Se även exempelvis s. 37 och 46.

 

Barnombudsmannen vill erinra om att regeringen i propositionen till inkorporeringen av barnkonventionen framhållit att en inkorporering innebär ett förtydligande av att lagstiftaren ska beakta och synliggöra barnkonventionen genom att i förarbeten göra en tydlig koppling till rättigheterna i konventionen. Regeringen hänvisar till strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (proposition 2009/10:232) och till att det där betonas att det är viktigt att hela lagstiftningskedjan, från utredningsdirektiv till beslut i riksdagen, präglas av ett barnrättsperspektiv och att barnets rättigheter uppmärksammas och fångas upp på ett tidigt stadium i lagstiftningsprocessen. Det anges att kommittéväsendet har en central funktion när det gäller att föra in kunskap och olika perspektiv i det politiska systemet och att ta fram underlag för regeringens beslut inom olika områden. Vidare uttalas att om barnets rättigheter beaktas redan på utredningsstadiet och synliggörs i betänkanden kan det bidra till att fördjupa diskussionen om de framlagda förslagen och ge ett bättre underlag inför det efterföljande lagstiftningsarbetet.  

 

FN:s kommitté för barnets rättigheter har också, genom sina senaste rekommendationer till Sverige, bland annat uppmanat staten att säkerställa att barnkonsekvensanalyser är en integrerad del av utredningar som föregår ny lagstiftning och att principen om barnets bästa konsekvent tillämpas i lagstiftningsrelaterade förfaranden.  

 

Föredragande i ärendet har varit chefsjuristen Tove Björnheden.

 

 

Kopia till 

s.sf@regeringkansliet.se 

karin.m.gustavsson@regeringskansliet.se