Ut ur utsatthet utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution

Barnombudsmannen yttrar sig med utgångspunkt i uppdraget att företräda barns rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som sedan den 1 januari 2020 är lag i Sverige. 

Barnombudsmannen avgränsar sitt yttrande till övergripande synpunkter men väljer att lyfta vissa frågor som bedöms vara särskilt relevanta utifrån ett barnrättsperspektiv. 

 

Barnombudsmannen kommer i remissvaret särskilt fokusera på följande rättigheter i barnkonventionen: barnets rätt att inte utsättas för diskriminering (artikel 2), barnets rätt att komma till tals (artikel 12), barnets rätt till skydd från våld (artikel 19), barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering, samt barnets rätt till skydd mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (artikel 34). 

 

På ett övergripande plan tillstyrker Barnombudsmannen alla betänkandets förslag med vissa medskick. Övergripande delar Barnombudsmannen utredningens bedömningar som rör stärkandet av den uppsökande och identifierande arbetet med barn utsatta för sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål samt att säkerställa kedjan av stödinsatser, vårds och rehabilitering för dessa barn. 

 

Barnombudsmannen delar även utredningens bedömning att stärkandet av de stöd, vård och rehabiliteringsinsatser som förslagen avser bör ske inom ramen för befintliga strukturer och att dessa bör stärkas ytterligare. Samt att det finns behov att utöka verksamheter i hela landet för att se till att alla barn har lika tillgång till skydd, stöd och vård om de har utsatts för sexuell exploatering oavsett var de bor. 

 

Barnombudsmannen välkomnar utredningens förståelse för den komplexa problematik som barn som utsätts för sexuell exploatering ofta lider utav, och behovet av traumaberedskap i de förslag som lagts.  

 

Barnombudsmannen konstaterar att barns åsikter och erfarenheter inte har inhämtats inom ramen för utredningens arbete, utan att de röster som lyfts har inhämtats av andra aktörer i andra syften. Barnombudsmannen noterar att utredningen visserligen har beaktat dessa röster i några av de bedömningar som rör barn, vilket är positivt. Enligt Barnombudsmannen skulle barns delaktighet i utredningsarbetet ha varit värdefullt för att informera utredningens överväganden och förslag mer genomgående. Barns rätt att komma till tals är en av barnkonventionens grundpelare (artikel 12).

 

Barnombudsmannen konstaterar även att det saknas ett genomgående funktionsnedsättningsperspektiv, samt ett hbtqi perspektiv i framskrivandet av betänkandets överväganden, bedömningar och förslag. Då unga hbtqi personer samt barn med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för olika former av sexuell exploatering hade utredningens bedömningar kunnat stärkas genom att ta i beaktande dessa barns särskilda behov av skydd, stöd och vård i enlighet med barnkonventionens artikel 2 samt artikel 24 om barnets rätt till bästa möjliga hälsa, samt barnets rätt till skydd från våld inklusive sexuell exploatering och sexuella övergrepp i enlighet med artikel 19 och artikel 34. Utredningen hade vidare stärkts av att träffa dessa grupper barn och låta dem komma till tals. Andra grupper som också löper större risk att utsättas för sexuell exploatering är barn med skadligt bruk eller beroende, barn och unga i samhällets vård, barn som har utsatts för sexuella övergrepp, barn som befinner sig i ekonomisk utsatthet, barn i migration och asylprocesser, barn med koppling till kriminella nätverk.  Barnombudsmannen saknar bedömningar och konsekvensanalyser som utgår från dessa utsatta gruppers särskilda utsatthet och behov. Med utgångspunkt i principen om icke-diskriminering (artikel 2), rätten att komma till tals (artikel 12) och barnets rätt till hälsa (artikel 24) vill Barnombudsmannen understryka behovet av att beakta dessa gruppers behov och perspektiv i genomförandet av, utvärderingen och uppföljningen av betänkandets förslag. 

 

Barnombudsmannen vill vidare uppmärksamma fall av sexuell exploatering av barn som sker inom ramen för gängkriminalitet och att dessa fall ställer särskilda krav på exitprocessen, eftersom en sådan process också innefattar hjälp med att lämna den gängkriminella miljön. ’

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

 

Barnombudsmannen vill särskilt lyfta—i samstämmighet med utredningen—behovet av att säkerställa geografisk spridning av de verksamheter som erbjuder samordning, stöd, vård och rehabilitering för barn utsatta för sexuell exploatering då de i nuläget skiljer sig mycket åt geografiskt. De flesta av dessa verksamheter har koncentrerats till storstadsområden. I arbetet med att förstärka denna vårdkedja bör därför geografisk spridning tas i beaktande för att säkerställa att alla barn har tillgång till stöd, vård och rehabilitering på lika villkor. Detta är i linje med artikel 2 och FN:s kommitté för barnets rättigheters (Barnrättskommittén) uttryckta oro över regionala skillnader i tillgången till god hälso- och sjukvård, sociala tjänster och utbildning, samt i fråga om rättssystemet. 

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att det borde finnas offentligt finansierad specialiserad lågtröskelverksamhet över hela landet som även riktar sig till sexuellt exploaterade barn. Samt att åldersgränser som finns inom befintliga verksamheter inte får stå i vägen för att barn i alla åldrar ska få tillgång till hjälp, stöd och vård och att verksamheter därför behöver en större åldersintegrering. Detta är särskilt viktigt då även mycket unga barn kan bli utsatta för sexuell exploatering via internet. 

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att elevhälsan är en viktig aktör i arbetet med att upptäcka och möta barn utsatta för sexuell exploatering och kunna slussa dem vidare, och att kunskapen bland yrkesgruppen därför behöver stärkas. Förslaget är i linje med barnets rätt till skydd från våld enligt artikel 19, barnets rätt till skydd från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, samt rätt till bästa möjliga hälsa enligt artikel 24, men även skydd från sexuell exploatering i enlighet med Sveriges skyldigheter under det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.  

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

 

Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att ett metodstöd för en mer traumamedveten uppsökande verksamhet särskilt anpassad för barn bör utvecklas. Samt att yrkesverksamma inom framför allt skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver ha tydliga rutiner för att ställa frågor om sexuell utsatthet för att öka möjligheten att identifiera utsatta barn. Dessa förslag skulle innebära en förstärkning av barnets rätt till skydd från våld inklusive sexuellt våld och sexuell exploatering (artikel 19 och artikel 34), samt stärka barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering (artikel 24).  

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. 

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att barn har rätt till och behöver skydd och stöd för att ta sig ur utnyttjande i sexuell exploatering eller människohandel för sexuella ändamål och därför ska erbjudas ett individuellt utformat långsiktigt program för att säkerställa att kedjan av stöd- och vårdinsatser. 

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att Barnahus är en särskilt lämplig aktör och modell för att tillförsäkra vårdkedjan för barn utsatta för sexuell exploatering, eftersom Barnahus erbjuder dessa tvärprofessionella grupper under ett och samma tak. Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att det finns behov av att säkerställa att denna typ av verksamhet finns i alla delar av landet, för att ge barn i hela landet likvärdig tillgång till stöd och långsiktig behandling. Detta är i linje med artikel 2 och FN:s kommitté för barnets rättigheters (Barnrättskommittén) uttryckta oro över regionala skillnader i tillgången till god hälso- och sjukvård, sociala tjänster och utbildning, samt i fråga om rättssystemet. 

 

Barnombudsmannen vill särskilt lyfta att det stöd som erbjuds barn även behöver omfatta ekonomiskt bistånd, vilket också utredningen lyfter. Liksom med vuxna utsatta för sexuell exploatering kan ekonomiskt stöd vara avgörande för de barn och unga som utsätts. Detta gäller särskilt då många utsatta uppger ekonomisk utsatthet som en anledning som lett till att de utsätts för sexuell exploatering.  Många utsatta barn saknar även stöd från familj eller omgivande samhälle varför det inom ramen för de insatser som riktas till barn i denna grupp behöver finnas stor beredskap att stödja dessa barn ekonomiskt.

 

Barnombudsmannen vill vidare särskilt uppmärksamma de larmrapporter från forskning samt barnrättsorganisationer  som kommit om barn och unga med erfarenhet av samhällsvård. Barn som utsatts för sexuell exploatering får ofta insatser som har till syfte att skydda barnet från vidare exploatering men som istället upplevs som skuldbeläggande och bestraffande och traumatiserar barnet ytterligare. Dessa rapporter pekar även på att barnen inte behandlas som brottsoffer utan snarare som självskadande individer, vilket skuldbelägger barnen snarare än förövarna. Barnombudsmannen delar bedömningen att barn utsatta för sexuell exploatering, i linje med artikel 19, 24 och 34 i barnkonventionen, måste erbjudas andra former av skydd mot fortsatt exploatering än den typ av inlåsning som rapporter vittnar om, samt att barnen behöver placeringar där det finns särskild kunskap om och kompetens i att behandla deras komplexa problematik. 

 

Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation.  Barnombudsmannen vill särskilt lyfta att utredningen beaktar de särskilda behov av stöd och skydd som barn som utsatts för sexuell exploatering i sina framtida överväganden och förslag. 

 

Barnombudsmannen bedömer därför: 

 

• att ett uppdrag bör ges till lämplig myndighet att utreda vilka former av skydd som ska erbjudas barn som utsatts för sexuell exploatering, och att de förslag som uppdraget mynnar ut i ska utgå ifrån barns rättigheter, samt deras röster och erfarenheter. 

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att det i 5 kap. 15 § utlänningslagen införs en möjlighet för socialnämnden att ansöka om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (minst sex månader med möjlighet till förlängning upp till två år) för en utlänning, för att en individuell plan för att lämna utnyttjande i sexuell exploatering, prostitution eller människohandel för sexuella ändamål ska kunna upprättas och genomföras.

 

I implementering av den föreslagna ändringen i utlänningslagen vill Barnombudsmannen särskilt belysa behovet av att beakta barns särskilda rättigheter, sårbarhet och rätt till skydd i enlighet med barnkonventions artikel 19,  artikel 22,  artikel 24  och artikel 34.  Samt i enlighet med det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.  Vidare bör implementeringen genomföras utifrån de riktlinjer som barnrättskommittén för fram i sin allmänna kommentar nr. 23  om staternas skyldigheter rörande barns mänskliga rättigheter inom ramen för internationell migration i ursprungs-, transit-, destinations- och återvändarländer. 

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att kommuner som ansvarar för upprättandet av en persons individuella plan för att lämna utnyttjande i sexuell exploatering ska kunna ansöka om ersättning av statliga medel för kostnaderna för genomförandet av planen och att Socialstyrelsen ska besluta om och betala ut dessa statliga medel och att detta bör regleras i en särskild förordning. 

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. 

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att förslaget skulle stärka socialnämndens och även socialtjänstens ansvar för målgruppen och att det föreslagna tillägget ytterligare tydliggör ansvaret när det gäller barn som utsatts för sexuell exploatering.  

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att, med anledning av förtydligandet i 5 kap. 11 § SoL ta fram stöd för rättstillämpningen när det gäller socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar för identifiering, skydd, stöd, vård och rehabilitering för personer utsatt för sexuell exploatering, prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Samt att se över behov av och förutsättningar för att ta fram föreskrifter som preciserar socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar för personer utsatta för utredningens målgrupper. 

Barnombudsmannen vill i linje med artikel 12 i barnkonventionen särskilt lyfta behovet av att inhämta barns åsikter och synpunkter vid framtagandet av dessa stödmaterial. I linje med artikel 2 i barnkonventionen, vill Barnombudsmannen även lyfta behovet av att inhämta synpunkter och erfarenheter från särskilt sårbara grupper såsom barn med funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk eller beroende, barn och unga i samhällets vård, unga-hbtqi personer, barn som har utsatts för sexuella övergrepp, barn som befinner sig i ekonomisk utsatthet, barn i migration och asylprocess samt barn med koppling till kriminella nätverk.  

 

Trots att barn som utsatts för sexuell exploatering har likheter med personer som utsätts för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld eller förtryck, omfattas inte målgruppen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för våld i nära relationer, vilket behöver åtgärdas.  

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att förvalta programmet för barn genom att tillhandahålla nödvändigt kunskapsstöd för arbete i tvärprofessionella grupper och utformande av individuella planer, samt genom att följa upp och utvärdera tillämpningen av arbetssättet. 

 

Barnombudsmannen vill i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen särskilt lyfta vikten av att barn görs delaktiga i framtagandet, utvärdering och uppföljningen av det kunskapsstöd som förslaget avser att Socialstyrelsen ska ges i uppdrag. Barngrupper som löper särskild risk att utsättas för sexuell exploatering ska särskilt komma till tals i denna process.  

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

 

Barnombudsmannen välkomnar förslaget att ge Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta barns och ungas erfarenheter och åsikter om hur vägar till stöd och hjälp bör utformas och utifrån resultatet av detta lämna förslag på utformning av lättillgänglig information och tydliga kontaktvägar till stöd och hjälp för barn och unga. 

 

Barnombudsmannen delar bedömningen att för utsatta barn och unga är det särskilt viktigt med låga trösklar för första stödkontakt och att den sökande till en början kan vara anonym. Samt att information och kontaktvägar som riktar sig till utsatta barn ska vara särskilt anpassade och utformade för barn, samt att den, i linje med artikel 2, måste finnas tillgänglig för barn som inte förstår svenska eller har en funktionsnedsättning. 

 

 

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att Polismyndigheten ska ges i uppdrag att i samverkan med Socialstyrelsen och i samråd med andra relevanta aktörer implementera den metod och det metodstöd för en mer traumamedveten brottsförebyggande uppsökande verksamhet särskild anpassad för barn, som är under utveckling hos Polismyndigheten. 

Barnombudsmannen tillstyrker även förslaget att Jämställdhetsmyndigheten ges ett uppdrag att, i samverkan med Socialstyrelsen, Linköpings universitet (Barnafrid) och Uppsala universitet (NCK), kartlägga, utvärdera och vidareutveckla arbetssätt för socialt uppsökande arbete på internet gällande barn och vuxna. 

Barnombudsmannen delar bedömningen att ett uppsökande arbete är nödvändigt för att hitta de barn som utnyttjas eller riskerar att utnyttjas genom olika former av sexuell exploatering, och att detta även är nödvändigt för att Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden i enlighet med barnkonventionen, barnrättskommitténs allmänna kommentarer, samt det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.  

 

I arbetet med att utveckla metoden, metodstödet, samt i arbetet med att ta fram vidare uppsökande arbete och utvärdera detta, så är det i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen av yttersta vikt att barn i målgruppen får komma till tals. Detta inkluderar även särskilt utsatta grupper. 

 

Beslut har fattats av barnombudsmannen Juno Blom. Föredragande i ärendet har varit utredare Kim Ringmar Sylwander. I den slutliga handläggningen av ärendet har även chefsjurist Tove Björnheden och avdelningschef Erik Henriksson deltagit.