Lagstiftning kring hedersvåld och förtryck
Här beskrivs vilken lagstiftning som finns gällande hedersvåld och vilka artiklar i barnkonventionen som är berörda.
Barnkonventionen
Flera artiklar i Barnkonventionen är aktuella. Nedan följer de viktigaste att ha i åtanke:
- Artikel 2, som slår fast att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras, exempelvis pga kön.
- Artikel 6 om rätten till liv och utveckling.
- Artikel 24 om rätten till hälsa. Framförallt kravet på att konventionsstaterna ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa kan lyftas.
- Artikel 28 om rätten till utbildning.
- Artikel 19 om skydd mot våld. Att skydda barn mot våld är också avgörande för att säkerställa och främja barnets samtliga rättigheter i konventionen.
- Artikel 34 om skydd mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.
- Artikel 35, som stipulerar att konventionsstaterna måste vidta åtgärder för att förhindra bortförande, försäljning eller handel med barn oavsett syfte och form.
- Även Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 18 om skadliga sedvänjor, som tagits fram tillsammans med kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor, är viktig att ha i åtanke.
Svensk lagstiftning
Många brott kan vara hedersrelaterade – det är motivet som avgör om så är fallet. 1 juli 2020 infördes en särskild straffskärpningsgrund, som innebär att brott med hedersmotiv får ett högre straffvärde. Straffskärpningsgrunden omfattar brott där motivet varit att bevara eller återupprätta en persons eller en hel familjs eller släkts heder.
Exempel på brott där hedersmotiv skulle kunna förekomma är misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, olaga förföljelse, grov kvinnofridskränkning, människohandel och mord.
Det finns också renodlade hedersbrott. Dit hör könsstympning, barnäktenskapsbrott samt vilseledande till äktenskapsresa.
Könsstympning
Alla former av könsstympning av flickor och kvinnor förbjöds 1982. Om man är bosatt i Sverige är det även förbjudet att genomföra ingreppet utomlands.
Brottet kan ge fängelse i minst två och högst sex år. Brottet anses som grovt om det har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende. Grovt brott kan leda till fängelse i lägst fem och högst tio år.
I praktiken finns dock extremt få åtal och fällande domar. I endast två fall, båda från 2006, har någon dömts för brottet. Båda fallen gällde flickor som tagits till ett annat land för att genomgå ingreppet. 2018 fastställdes den första domen för stämpling till könsstympning.
I maj 2020 avskaffades preskriptionstiden för könsstympning.
Tvångs- och barnäktenskap
Den 1 juli 2014 stärktes skyddet mot barn- och tvångsäktenskap, då lagen mot äktenskapstvång trädde i kraft. Även förbud mot vilseledande till tvångsäktenskapsresa – alltså att lura någon att resa utomlands med syfte att personen skulle giftas bort – infördes. Också försök och förberedelse till äktenskapstvång kriminaliserades i och med den nya lagen.
I januari 2019 infördes ett förbud mot erkännandet av utländska barnäktenskap. Förbudet gäller oavsett parternas anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks eller deras ålder vid tidpunkten för prövningen. Undantag ska aldrig kunna göras om någon av personerna fortfarande är under 18 år.
I juli 2020 skärptes lagstiftningen ytterligare då ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, infördes. Barnäktenskapsbrott innebär att det är straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Trots ett 60-tal anmälningar sedan den nya lagen infördes har ingen hittills dömts för barnäktenskapsbrott. I november åtalades någon för första gången.
Samtidigt som barnäktenskapsbrottet infördes blev äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och vilseledande till äktenskapsresa subsidiärt människohandelsbrottet. Det innebär att man alltid måste överväga om brottet utgör en form av människohandel och att övriga brottsbestämmelser endast kan tillämpas om så inte är fallet.
Utreseförbud
Sedan 1 juli 2020 kan barn också beläggas med utreseförbud om det finns misstanke om att de riskerar att föras utomlands för att giftas bort eller könsstympas.