Ett systematiskt barnrättsarbete
Barn har rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet, enligt barnkonventionens artikel 31. Kulturrådet har många verksamheter som rör barn och unga och har alltid haft ett tydligt barnperspektiv. I och med regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken skapades också en systematik och långsiktighet i barnrättsarbetet.
Här kan du ta del av intervjuer med Kulturrådets Karin Forss, processledare rättighetsperspektiv, Simon Strömberg, verksamhetsutvecklare, och Pernilla Conde Hellman, enhetschef för främjande och delaktighet.
De berättar bland annat om hur arbetet med barnrättsfrågorna har förändrats och systematiserats i och med regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken, även kallat kunskapslyftet för barnets rättigheter.
Vi gick från ett barn- och ungaperspektiv till ett barnrättsperspektiv.Karin Forss, Kulturrådet
Så tog vi oss an uppdraget
Intervju med Karin Forss och Simon Strömberg (del 1). I det här klippet besvaras bland annat frågor om hur Kulturrådets barnrättsarbete såg ut innan Barnrätt i praktiken, hur myndigheten tog sig an regeringsuppdraget och vad det har inneburit för myndigheten att integrera barnrätten i verksamheten.
Genomförandet av barnkonventionen
Intervju med Karin Forss och Simon Strömberg (del 2). Om vilka faktorer som varit viktiga för genomförandet av Barnrätt i praktiken. Bland annat gjordes kartläggningar för att synliggöra flernivåsamverkan och man bröt i ett tidigt skede ner Barnkonventionens artikel 31 (om barns rätt till kultur) för att komma fram till hur rättigheten kan tillämpas i praktiken.
Ett strategiskt arbete framåt
Intervju med Pernilla Conde Hellman och Karin Forss. Frågorna tar bland annat upp hur Kulturrådet arbetat internt, vilken betydelse ledarskapet har för ett långsiktigt barnrättsarbete och hur man fått in intersektionaliteten i det arbetet.