Domar där barnkonventionen fått betydelse för domstolarnas bedömning
Barnkonventionen är sedan januari 2020 svensk lag och kan tillämpas direkt av domstol och andra myndigheter. Det finns också en förväntan på rättstillämpare att barnkonventionen ska användas i tillämpningen tillsammans med annan svensk författning. Detta kan upplevas som en utmaning.
Barnombudsmannen har tagit del av domar från högsta instans där barnkonventionen har tillämpats och fått betydelse för domstolens bedömningar. Vi har studerat dessa fall, för att förstå på vilka olika sätt barnkonventionen har tillämpats och vilka faktorer som kan avgöra utfallet. I denna artikel belyser vi dessa faktorer med exempel på olika avgöranden, i syfte att kunna stötta och bistå med kunskap kring hur barnkonventionen kan tillämpas.
Principen om barnets bästa i artikel 3.1 används av domstolarna
Barn (både enskilda barn och grupper av barn) har enligt artikel 3.1 i barnkonventionen en materiell rätt att i första hand få sitt bästa bedömt och beaktat i beslut och andra åtgärder som gäller barnet. Principen om barnets bästa är också en rättslig tolkningsprincip, vilket betyder att om en rättsregel är öppen för mer än en tolkning, ska den tolkning som bäst tillgodoser barnets bästa ha företräde. Slutligen är principen ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser. Det innebär att åtgärder som påverkar barn ska föregås av en bedömning av vilka konsekvenser åtgärden kan få för barnets rättigheter. Vad som bedöms vara barnets bästa är inte alltid avgörande för utgången, ibland kan andra samhällsintressen väga tyngre, men det finns bl.a. ett krav på att motivera hur barnets intressen vägts mot andra intressen.
Högsta domstolen har uttalat att intresseavvägningen inte ska göras schablonmässigt utan tyngden i de motstående intressena får uppskattas från fall till fall (NJA 2021 s. 1065).
Barnets bästa används som ett tillvägagångssätt och en tolkningsprincip
Det finns flera exempel på avgöranden där principen om barnets bästa har använts som ett tillvägagångssätt och en tolkningsprincip, och som visar på hur domstolen metodiskt har kommit fram till vad som är barnets bästa och hur barnets bästa sedan får genomslag i en avvägning mot andra intressen:
Högsta domstolen, utlämning för brott: NJA 2020 s. 761, ”Patronen och bilen”. I ett ärende om utlämning som rör ett barn ska barnets bästa alltid utredas, beaktas och bedömas.
Migrationsöverdomstolen, uppehållstillstånd: MIG 2020:24. Ett 14-årigt barn, fött och uppvuxet i Sverige, har beviljats uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eftersom en utvisning ansågs stå i strid med barnkonventionen. Vid en sammantagen bedömning av de exceptionella omständigheterna i barnets fall och den mycket starka anknytningen hit kan en utvisning inte anses vara proportionerlig.
Migrationsöverdomstolen, uppehållstillstånd: MIG 2021:18. Med hänsyn till hälsotillståndet hos ett barn finns det sådana särskilt ömmande omständigheter att uppehållstillstånd kan beviljas. Barnets bästa vägde tyngre än motstående intressen som hade åberopats av Migrationsverket.
Högsta domstolen, utmätning av bostadsfastighet: NJA 2021 s. 1065, ”Barnens bostad”. Vid bedömningen av om det är försvarligt att utmäta en fastighet där det bor barn ska barnets eget intresse av skydd för sin hemmiljö vägas mot intresset att kunna utnyttja det ekonomiska värde som ligger i fastigheten för att tillgodose borgenären.
Domstolen kan återförvisa ett ärende t.ex. när prövning av barnets bästa inte har gjorts
Barnombudsmannen har noterat åtminstone två ärenden där högsta instans har återförvisat utifrån barnrättsliga brister. Båda exemplen kommer från Migrationsöverdomstolen (tyvärr har vi inte möjlighet att länka till dessa avgöranden, men de beskrivs kortfattat nedan):
UM 6238-23 (2023-10-03): Migrationsdomstolen hade beslutat att bevilja en förälder och ett barn flyktingstatus och uppehållstillstånd i Sverige, men avslog överklagandet vad gällde den andra föräldern. Migrationsöverdomstolen undanröjde migrationsdomstolens dom återförvisade målet till migrationsdomstolen då denna inte hade gjort någon bedömning av vad som var barnets bästa och vilka konsekvenser en utvisning av en förälder kunde få för barnet. Migrationsöverdomstolen ansåg att detta var en allvarlig brist i migrationsdomstolens handläggning.
UM 3741-22 (2023-02-17): Migrationsverket och migrationsdomstolen avslog en ansökan om uppehållstillstånd från ett barn som var fött i Sverige. Barnet hade åberopat en hotbild som skulle bli aktuell om hon utvisades. Migrationsdomstolen bedömde att barnet inte hade gjort hotbilden sannolik. Migrationsdomstolen avslog också barnets yrkande om muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen konstaterade att utgången i målet varit beroende av tillförlitligheten i uppgifterna som barnet lämnat. Att barnet var av så låg ålder att hon inte själv kunnat förväntas att muntligen redogöra för omständigheterna som rörde hennes grunder för uppehållstillstånd, innebar inte att en muntlig förhandling skulle anses ha varit obehövlig. Den muntliga bevisning som barnet åberopat var inte sådan att det framstod som klart att den saknade betydelse för utgången i målet. Migrationsdomstolen borde inte ha avslagit ansökan om muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen undanröjde migrationsdomstolens dom p.g.a. brister i handläggningen och återförvisade målet.
Barnrättskommitténs Allmänna kommentarer används som stöd i rättstillämpningen
FN:s kommitté för barnets rättigheter har publicerat ett stort antal s.k. ”Allmänna kommentarer” (General Comments) som rör olika teman eller artiklar i barnkonventionen. De allmänna kommentarerna är inte rättsligt bindande men de kan ge värdefullt stöd i rättstillämpningen. Se t.ex. följande domar, båda från Migrationsöverdomstolen:
Migrationsöverdomstolen, uppehållstillstånd: MIG 2020:24. Ett 14-årigt barn, fött och uppvuxet i Sverige, har beviljats uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eftersom en utvisning ansågs stå i strid med Barnkonventionen. I samband med att domstolen redogör för artikel 3 i barnkonventionen redogörs också för delar av barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14, Om barnets rätt att i första hand få beaktat vad som bedöms vara barnets bästa.
Migrationsöverdomstolen, uppehållstillstånd: MIG 2018:20. Föräldrar och syskon har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin åttaårige son/bror, som kommit till Sverige med andra släktingar och beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Även i denna dom refereras till barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14, samt till den allmänna kommentaren nr 6, Om behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet.
De allmänna kommentarerna har även använts av lagrådet, t.ex. Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen, 23 oktober 2018.
De allmänna kommentarerna på originalspråk finns på FN:s webbplats.
I en icke-officiell svensk översättning finns de på Barnombudsmannens hemsida
Avgöranden som gäller ett rättsområde kan ge vägledning och stöd inom andra rättsområden
Det är viktigt att betona att avgöranden som gäller ett rättsområde kan ge vägledning och stöd även inom andra rättsområden.
Ett tydligt exempel på det är att vi kan se att NJA 2021 s. 1065, som rörde utmätning av en bostadsfastighet där en barnfamilj bodde, har haft en påverkan på ett näraliggande område, nämligen hyresmål där Svea Hovrätt är högsta instans.
Flera avgöranden inom olika rättsområden tydliggör också en metod och process för prövning av barnets bästa som kan appliceras på andra rättsområden, se t.ex. MIG 2020:24.