Hoppa till innehåll
artiklar i varukorgen
Sök
Lagt i varukorgen

kr ( ex. moms )

Första gången barnkonventionen nämns i en dom från Mark- och miljööverdomstolen sedan barnkonventionen blev lag

Mark- och miljööverdomstolen har avslagit ett överklagande där de överklagande hänvisat till bland annat barnkonventionen för att ändra en detaljplan som antagits av Stockholms kommun. 

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i en dom den 4 april 2023 funnit bland annat att barnkonventionen inte kan leda till någon avgörande begränsning av det vida handlingsutrymme som plan- och bygglagen ger en kommun vad gäller kravet på att det ska finnas parker och andra grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. MÖD berör i domen artikel 31, om barnets rätt till bland annat fritid, lek och rekreation.

Såvitt Barnombudsmannen känner till är detta den första dom från MÖD som nämner barnkonventionen sedan konventionen blev svensk lag den 1 januari 2020.

Målet gäller ett beslut fattat i Stockholms kommun om att anta en detaljplan (P 7536-21). Flera av de föreningar som har klagat på beslutet har gjort gällande att planen inte uppfyller kraven på friytor vad gäller barn i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och barnkonventionen. Föreningarna har bland annat lyft fram att detaljplanen strider mot barnets bästa och att det inte har genomförts barnkonsekvensanalyser.

I domen konstaterar MÖD att det vid planläggning ska tas hänsyn till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns parker och andra grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse (se 2 kap. 7 § PBL) och att barns behov i detta avseende framhålls i bland annat barnkonventionen. MÖD lyfter fram att barnkonventionen innehåller en artikel där konventionsstaterna erkänner barnets rätt till bland annat fritid, lek och rekreation, anpassad till barnets ålder (artikel 31.1). Vidare ställs krav på att konventionsstaterna ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga möjligheter till rekreations- och fritidsverksamhet (artikel 31.2).

I MÖD:s bedömning anges bland annat att bestämmelsen i 2 kap. 7 § PBL är allmänt hållen och att även barnkonventionens reglering är allmänt hållen i detta avseende. MÖD bedömer att barnkonventionen inte kan leda till någon avgörande begränsning av det vida handlingsutrymme som bestämmelsen i PBL ger kommunen och att det inte på förhand står klart att bygglov inte kan medges för en byggnation av förskolorna. Ett beaktande av barnkonventionen leder inte till något annat resultat

MÖD finner sammantaget att detaljplanen som helhet tillgodoser kravet i PBL på tillgång till parker och andra grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse och att kommunen alltså vid sin avvägning mellan olika intressen hållit sig inom det handlingsutrymme som bestämmelsen ger. Detaljplanen ska inte hävas på denna grund. Överklagandena avslås av domstolen.

En av ledamöterna är skiljaktig och anser att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas. I den skiljaktiga meningen redogörs för miljön på de planerade förskolegårdarna, bland annat att friytorna kommer vara begränsade och att gårdarna kommer få begränsat solljus. Små gårdar kan, anges det, till viss del kompenseras av närbelägna kvartersparker, men den parkyta som detaljplanen möjliggör är dock starkt begränsad sett till stadsdelens höga exploatering. Parkerna ska förutom plats för lek och förskolornas utevistelse även tillgodose behoven för bostäder och arbetsplatser i området. Den sammantagna bedömningen i den skiljaktiga meningen är att kommunen inte har hållit sig inom sitt handlingsutrymme och gjort en lämplig avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen.  I en kommande bygglovsprövning kan bygglov inte medges då behovet av friytor lämpliga för förskolebarnens behov inte tillgodoses.