Hoppa till innehåll
artiklar i varukorgen
Sök
Lagt i varukorgen

kr ( ex. moms )

Prejudicerande dom från Högsta domstolen som rör rätten för barn med funktionsnedsättning att inte diskrimineras genom bristande tillgänglighet i grundskolan.

Högsta domstolen (HD) har den 13 juni 2024 beslutat att Malmö kommun såsom huvudman för en grundskola ska betala diskrimineringsersättning till en elev. Huvudmannen har ansetts diskriminera en elev med funktionsnedsättning till följd av autism genom att inte uppfylla skollagens regler om särskilt stöd. Högsta domstolen utgår i domen bland annat från artikel 28.1 i barnkonventionen.

Målet, ”Grundskoleelevens stödbehov” (T 3151-23), gäller ett barn som löpte risk att inte uppnå kunskapskraven utifrån en skolfrånvaro som ökade under en vårtermin, och fortsatte vara hög ända till att barnet ungefär ett år senare lämnade skolan. Under denna period fick barnet diagnosen autism.

Huvudmannen vidtog vissa åtgärder, men Skolinspektionen har bedömt att skolan inte vidtagit tillräckliga insatser för att tillgodose barnets rätt till stödinsatser och utbildning enligt skollagen. De utredningar som skolan gjort, vilka Skolinspektionen anser har tagit för lång tid, har brustit framför allt i fråga om analys av barnets behov av särskilt stöd. Ytterligare en brist är att det inte upprättats något åtgärdsprogram som innehöll särskilda stödåtgärder.

HD konstaterar bland annat att grundskoleutbildning har en helt central betydelse för en ung persons utveckling och fortsatta liv. Det är i första hand genom den som barns rätt till utbildning tillgodoses. HD hänvisar bland annat till artikel 28.1 i barnkonventionen, som rör barnets rätt till utbildning.

HD anser att kommunen, i egenskap av huvudman för skolan, utsatt barnet för diskriminering genom bristande tillgänglighet under sex månaders tid. Diskrimineringen har ansetts föreligga redan en tid före det att barnets diagnos ställdes.

Vid bedömning av ersättningens storlek ska det enligt HD beaktas att diskrimineringen medförde att barnet under sex månader gick miste om stora delar av sin grundskoleutbildning, vilket är en allvarlig följd. Det måste enligt HD emellertid också vägas in att skolan vidtog ett antal åtgärder för att adressera barnets svårigheter, även om de åtgärderna inte var tillräckliga. Någon avsikt från skolans sida att diskriminera barnet har inte funnits. 

Läs domen på Högsta domstolens webbplats