Rätten till bostad - domar i hyresmål och i mål om utmätning

Hyresmål

Barnombudsmannen har tittat på 24 domar som har meddelats av Svea hovrätt, efter den 1 januari 2020 då barnkonventionen blev lag. 13 av dessa domar handlar om att hyresgästen åsidosatt sina betalningsförpliktelser gentemot hyresvärden och därför inte får sitt hyreskontrakt förlängt. Övriga fall handlar till exempel om brister i hyresgästens vårdplikt, olovlig andrahandsuthyrning och om hyresgästen har skyddsvärt behov av att få behålla lägenheten.

Inte i någon av de 24 domarna har domstolen bedömt att enbart barnets bästa väger tyngre än de motstående skälen (oftast hyresgästens förpliktelser mot hyresvärden) när det gäller frågan om kontraktet ska förlängas. I tre domar har dock hyresgästen medgetts uppskov att flytta från lägenheten bland annat med hänsyn till barnens bästa. I ett fall fann hovrätten det sammantaget inte skäligt att hyresgästens hyresavtal skulle upphöra. Omständigheten att barnen skulle drabbas negativt av att slitas upp från sin miljö betraktades som otvetydig och tillmättes en viss betydelse vid den samlade skälighetsbedömningen.

Hur utförliga domstolens motiveringar är skiljer sig något åt i de 24 domarna, men motiveringarna är i stort sett identiska i hälften av dem. I de domar där motiveringarna är mer eller mindre identiska anges visserligen att en bedömning av barnets bästa har gjorts, men någon intresseavvägning kopplat till de enskilda barnens behov utifrån omständigheterna i det enskilda fallet framgår inte av motiveringen.

Exempel på de domar som vi har tittat på är:

• Svea hovrätt, beslut 2020-10-16, ÖH 7792–20, ÖH 7961–20 och ÖH 8076–20
• Svea hovrätt, beslut 2021-12-13, ÖH 8709–21
• Svea hovrätt, beslut 2021-09-23, ÖH 8370–21
• Svea hovrätt, beslut 2022-05-20 ÖH 14304–21

Utmätning

En annan typ av domar som också handlar om rätten till bostad är domar om utmätning. Som exempel kan nämnas NJA 2021 s. 1065  "Barnens bostad". Högsta domstolen (HD) anser i det aktuella fallet att vid en avvägning mellan de aktuella barnens bästa och intresse av att inte behöva lämna sin hemmiljö och borgenärernas intresse av att utnyttja fastighetens ekonomiska värde, kan en utmätning inte anses försvarlig. HD gör i detta fall en uttrycklig intresseavvägning utifrån de enskilda barnens situation. Se även NJA 2013 s. 1241, där det inte förelåg tillräckliga skäl att utmäta gäldenärens bostadsfastighet. Denna senare dom meddelades innan barnkonventionen blev lag, men visar på den intresseavvägning som behöver göras mellan barnets bästa och motstående intressen.