Barn behöver känna till sina rättigheter
För att barn ska kunna hävda sina rättigheter måste de känna till dem. Barnen behöver få information där de befinner sig i sin vardag, till exempel i skolan eller där de har sina fritidsaktiviteter. Informationen behöver vara lättillgänglig, tydlig och anpassad till målgruppen.
Enligt artikel 42 i barnkonventionen har staten ett ansvar att säkerställa att både barn och vuxna får kunskap om barnkonventionen och dess innebörd.
Kommuner och regioner ansvarar för flera av de områden där barns rättigheter aktualiseras. Det gäller till exempel skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommuner och regioner och de lokala verksamheterna kan också vara organiserade på olika sätt. En funktion med kunskap om den lokala verksamheten kan därför spela en viktig roll och förenkla kontaktvägarna för barn och vuxna till offentliga verksamheter.
Utveckla det lokala barnrättsarbetet
För att skapa en lokal funktion på kommunal eller regional nivå som kan vägleda både barn och vuxna om barns rättigheter krävs ett strategiskt och inkluderande tillvägagångssätt. Funktionen ska inte bara informera om barns rättigheter, utan också verka för ökad förståelse, tillgänglighet och erbjuda konkret stöd. Den kan också ha i uppdrag att samla in barns åsikter inom specifika ämnen, vilket kan bidra till kommunens verksamhetsutveckling och förstärka barnrättsarbetet.
Här är olika förslag som en kommun kan utgå från för att skapa möjligheter för barn att ta del av sina rättigheter:
Inrätta en särskild enhet för barns rättigheter
Kommunen kan börja med att skapa en särskild enhet eller arbetsgrupp som ansvarar för att hantera frågor relaterade till barns rättigheter. Denna enhet kan placeras inom socialtjänsten, barn- och utbildningsförvaltningen, centralt eller som en oberoende del av kommunens verksamhet. Funktionen kan omfatta både handläggare och specialister med kompetens inom barnkonventionen, juridik och pedagogik.
Exempel:
Förvaltningsövergripande barnrättsgrupp (Skellefteå kommun)
Läs mer:
Så här kan ni utveckla ert barnrättsarbete och leva upp till barnkonventionen.
Utbilda och förbereda personal
Det är viktigt att alla som arbetar inom kommunen får utbildning i barnkonventionen och barns rättigheter, särskilt de som arbetar direkt med barn som till exempel lärare, fritidspedagoger, socialarbetare och vårdpersonal.
Det kan vara i form regelbundna fortbildningar, workshops och seminarier. Genom att sprida kunskapen inom hela organisationen säkerställer ni att alla medarbetare förstår och kan tillämpa barns rättigheter i sitt dagliga arbete. Många kommuner har även medborgarkontor som fungerar som en servicepunkt för invånarna. Där kan de få vägledning i frågor som rör kommunens olika verksamheter, inklusive barns rättigheter.
Läs mer:
Så här kan ett medborgarkontor ge vägledning och information om barns rättigheter.
Skapa lättillgänglig information
Det är viktigt att göra information om barns rättigheter lättillgänglig och anpassad för olika målgrupper. För att nå både barn och vuxna kan kommunen ta fram material som broschyrer, affischer och digitala hjälpmedel. Barn och unga ska kunna få information på ett språk och i en form som är anpassad efter deras ålder och mognad, medan vuxna (föräldrar, vårdnadshavare och yrkesverksamma) ska få fördjupad vägledning om hur de kan stödja och stärka barns rättigheter i hemmet och i samhället. Kom också ihåg att barn är experter på sin verklighet. Låt dem vara med i utvecklingsarbetet.
Exempel:
En tidning för och av unga (Mörbylånga)
Läs mer:
Bra att tänka på när man tar fram information för barn
Skapa arenor och mötesplatser
Kommunen kan arrangera regelbundna workshops, föreläsningar och informationsmöten för både barn och vuxna. Mötena kan äga rum på skolor, fritidsgårdar eller digitalt. Målet är att skapa en öppen dialog om barns rättigheter och hur de kan tillämpas i praktiken, och att skapa en plattform där barn kan uttrycka sina åsikter. Ta hjälp av barnen när ni bestämmer formen för träffarna.
Exempel:
Rättighetsmånaden (Borås stad)
Inrätta ett lokalt barnombud
Ett lokalt barnombud kan fungera som en neutral part som tar emot synpunkter och klagomål från barn och deras familjer, och vägleda dem i frågor om barns rättigheter. Ombudet kan också vara en länk mellan barn, familjer och kommunen, och verka för att barns rättigheter efterlevs i alla kommunala beslut och verksamheter.
Exempel:
Lokalt barnombud (Österåkers kommun)
Kommunalt barn- och elevombud (Sigtuna kommun)
Regionalt barnrättsombud (Region Stockholm)
Samverkan med civilsamhället
Samarbete med ideella organisationer och föreningar som arbetar med barns rättigheter kan stärka den lokala funktionen. Tillsammans kan kommunen och civilsamhället skapa nätverk för att främja barns rättigheter och agera när brott mot dessa rättigheter sker. Dessa partnerskap kan även leda till att fler resurser, till exempel utbildning och stödgrupper, blir tillgängliga för barn och vuxna.
Exempel:
Upprätta en klagomålsfunktion
Det är viktigt att det finns en tydlig och säker kanal där barn och vuxna kan anmäla när barns rättigheter kränks. Klagomålsfunktionen kan göras tillgänglig både digitalt och fysiskt, och den måste vara enkel att använda, anonym om så önskas, och resultera i snabba och lämpliga åtgärder.
Uppföljning och utvärdering
För att säkerställa att funktionen är effektiv och tillgodoser behoven i kommunen är det viktigt att regelbundet följa upp och utvärdera arbetet. Detta kan ske genom enkäter, dialog med barn och vuxna, samt analys av antalet anmälningar och deras utfall. Det ger även ett underlag för politiska beslut utifrån de åsikter som inkommer från barn. Utvärderingen ger insikter om vad som fungerar och vilka förbättringar som behövs.